Julgran

Vi har redan julgranen inne.  Hemma brukar storebror hugga en gran åt oss och hämta in den dagen före julafton. Skev och gles brukar den vara, men vacker blir den när den är klädd. Nu har vi en tät, mörkgrön gran som säkert är odlad för att vara julgran.  Ingen vanlig gran som blir julgran av glittret. Årets gran är köpt, förstås.

Just nu är granen min livlina.  Jag har alltid någonting som jag ser till att jag hinner med. Ett tag var det bloggen. Nu ser jag till att granen får vatten.  Jag har inte rättat tentorna som ligger i sorgliga högar och väntar, jag har inte rört läroboken som jag skulle ha skrivit färdig i augusti, jag har inte fixat dom där ljudfilerna som jag lovade åt min kollega i Norge i somras. Ungarnas vinterkläder ligger i en röra innanför ytterdörren. Men, trots allt: granen har vatten.

Jag längtar hem, förstås.  Det är ju jul.  Min kloka man pekar på löpsedlarna och säger:  Vill du verkligen flyga via Heathrow precis nu?  Med fyra småbarn?  Har vi det inte bättre här?  Och det är klart, kanske det inte skulle vara så mysigt att sova på hårda stolar under plastfolie i flera dagar.